Linn, Limpan, Linfröet

Länge har jag vetat men inte vågat inse vad som står framför mig. Många svåra beslut har legat och skavt en längre tid. Nu är de äntligen fattade man det var mycket tyngre än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Jag har aldrig varit så ledsen, aldrig sett en annan person så ledsen. Tillsammans gick vi igenom den mörka tiden men efter den långa tunneln av svarta väggar orkade jag inte längre. Förlåt. Jag vet att jag inte ska be om ursäkt för mina känslor men jag hatar att göra folk besvikna och sårade. Det är bara att inse att man ibland måste göra det för att inte må dåligt själv. Du är en människa, du förtjänar att må bra och vara lycklig. Det behöver inte vara någon annan person som gör dig olycklig, det kan vara du själv när du upptäcker att du inte lever det liv du vill leva. Jag insåg. Jag förstod att jag inte kunde fortsätta. Men varför kan man inte inse sånt innan det har gått för långt. Att skiljas från en person man tycker så mycket om är svårt, men att leva tillsammans skulle ha varit ännu svårare. Det här var det enda jag kunde göra, det hoppas jag att du förstår en dag. Ha det bra och ta hand om dig!