Linn, Limpan, Linfröet

Inte ofta jag har tid eller ork att skriva här längre men jag tänkte vara lite duktig att skriva någon rad i kväll. Det kändes som ett bra tillfälle. Har ont i magen(som vanligt nuförtiden), är trött och vill bara sova och få drömma mig bort ett slag. Mitt humör går upp och ner även fast jag inte tar några piller nu. Jag blir galen! Vad är det med mig? Ibland vet jag varken ut eller in och ibland känns det som om jag har superkontroll över allting. Kan inte ens få texten att flöda som jag fick förut, kommer inte på vad jag ska skriva för att få det bra, kommer inte på vad jag ska säga för att det ska bli rätt...

Varför ska livet vara så svårt ibland? Jag antar att det är det som är meningen med livets gång. Att man ska ha upp och nedgångar. Har man inga nedgångar kommer det aldrig bli bra på de sätt man vill. Man lär sig inte uppskatta de bra stunderna om man aldirg får känna de dåliga. Just nu är mitt hjärta trasigt från alla håll och kanter och just för tillfället kan jag inte göra annat än att försöka rulla vidare och lära känna mig själv och verkligen uppskatta mig själv. Jag har inte varit mig själv på senaste och bara varit upptagen med att rulla på med allt som verkar vara min vardag. Tills jag en dag vaknade upp och insåg hur dåligt jag egentligen mår. Som tur var har jag mina vänner. Framför allt min bästa kompis Linn som alltid finns där för mig och vi har alltid varandra i alla väder! Hon står här bredvid mig just nu och spelar piano och sjunger. Jag älskar hennes musik! Hon har ju skrivit en egen låt som är den bästa låten jag har hört på väldigt länge. Ni skulle bara höra, så bli inte förvånade då ni ser henne på idols nästa turné :) Även om hon inte inser det själv så har hon en jättefin och speciell röst som är ämnad att få höras i radio och tv och framför allt på många scener runt om i Svergie.

Tycker om dig gumman! <3